Jaha....
Jag hade enligt blodproverna och undersökningen en inflammation.
Normalvärdet för att inte ha inflammation ska ligga på under 3, sa läkaren.
Mitt värde låg på 40.
Läkaren ville:
Att jag skulle köra lokalbehandling. (Entocort rectal och Pentasa supp)
Att jag skulle börja med Pentasa igen. (Daglig medicin)
Att jag skulle vara sjukskriven i två veckor.
Hon nästan krävde att jag skulle vara hemma och vila.
"Jag vill komma åt det här på en gång med tanke på att du har varit väldigt sjuk förut."
"Om vi lyckas hejda detta nu så slipper du kortison."
"Det är jätte viktigt att du vilar och får läka."
Pentasa......dagligen.... jag som äntligen har börjat att få tillbaka mitt hår....
:(
Läkaren sa också att om man har varit sjuk och sen blir frisk, så kan man tappa håret 2-3 månader efter det. Då har det inte med medicinen att göra.
Kroppen har bara inte tid med att ta hand om hår och naglar när kroppen är dålig. Vi får se...
Jag hade också tappat nästan 2 kilo i vikt och mitt närings...vad det nu hette, testet, var inte så bra.
Så jag fick med mig några näringsdrycker hem.
De är jäkligt goda.
Läkaren ville att jag skulle lämna nya prover redan på måndag.
Hon vill verkligen se i tid att det går åt rätt håll.
Jag vet inte vad jag ska känna.
Känner mig inte så deppig faktiskt....
I dag kände jag att jag behövde ringa till sjukhuset.
Sjuksystern som tog emot mina uppgifter blev väl inte så glad.
"Du vet att du ska ringa till oss direkt när du blir dålig?"
Jo, jag vet ju det....
Men eftersom jag har varit frisk ett tag nu utan läkemedel så tänkte jag att det bara var ett litet bakslag.
Men nu har jag blödit varje dag, flera ggr om dan i nästan 3 veckor.
Plus feber.
Plus att jag inte har någon aptit, så jag äter nästan ingenting.
Tvingat i mig 4 skedar glutenfri musli med laktosfri fil eller sojamjölk med frysta blåbär på morgonen.
Vill inte ens ha mitt morgon kaffe...
Sen till lunch försöker jag tvinga i mig sojamjölk med blåbär och kiwi, men jag klarar bara ett par skedar. Försöker dricka mycket, har juice hemma.
Det går lite bättre.
På kvällen blir det samma sak.
Jag har sovit 12 timmar i två dagar nu, plus att jag ligger på soffan hela dagarna.
I går kände jag mig faktisikt hungrig så jag gjorde pytt i panna och ägg.
Jag blev nöjd då jag klarade att äta halva maten.
Det blir att man inte orkar göra mat och inte heller har aptit.
Det är svårt då.
Enligt vågen imorse så har jag gått ner 2 kilo.
Men jag litar inte på den. Vi får se.
Det ska ringa en läkare i dag i allafall.
Vi kommer då gå in på allt mer och så får vi se om de vill att jag kommer in och lämnar akutprover.
På något märkligt sätt....lite, lite grann...så känns det som att det är något bättre.
Fast knappt märkbart, men ändå...
Det känns så jäkla surt.....
Jag har inte velat skriva om detta....
Inte göra det verkligt.
Jag har fått tillbaka sjukdomen....
Jag väntade ut den och använde lokalbehandling, pentasa supp, varje dag.
Lokalbehandlingen brukar ju hjälpa efter bara några dagar förut.
Nu har detta pågått i ca 2 veckor.... och det blir värre.
Muggen flera ggr om dan, inget är fast, en hel del blod och feber.
Nu ska jag vara hemma denna vecka från jobbet och vila.
Jag hade fortfarande recepet kvar på apoteket från sjukhuset, så jag beställde en annan lokalbehandling, entocort rectal.
De hade inte den hemma då så jag har fått vänta 3 dagar.
Ska hämta den i dag och förhoppningsvis biter den, den går högre upp än den andra. Det är flytande på flaska.
Nu är jag blek, orkeslös, smärtor.
Jobbigt att ens gå runt i lägenheten och värre att gå ut med hunden.
Det är vid sådanahär tillfällen jag önskar att jag inte bodde själv....
Men, men.....
Jag har inte velat ringa läkaren ännu.
Jag ska pröva först med denna lokalbehandling.
Vet att jag måste få i mig järn, vätska, salter och vitaminer.
Och att jag måste vila....legat på soffan hela dagen.
Men jag ska inte måla fan på väggen än.
Jag fick i mig något jag inte tålde, jag vet inte om det var gluten eller det nästan röda köttet jag skrev om förut.
Ens hälsa blir mycket sämre om man mår sämre psykiskt.
Jag måste bry mig om hur jag mår, det är för mycket som står på spel annars.
Jag försöker att inte gå in i detta för mycket.
Tårarna är nära vissa gånger.
Det är rädslan...den kan bli jätte kraftig, rädslan.
Rädslan för sjukhuset, att vara själv, att få starka mediciner, att inte kunna arbeta, osv, osv.
Men som sagt.... inte måla fan på väggen....
Andas lungt och försöka att må så bra som möjligt.
I dag var jag på friends of adams.
Ett bageri som är helt gluten och laktosfritt.
De har inte ens vetestärkelse i sina produkter.
Så äntligen kan jag få mina semlor!! :)
Jag köpte 2 st, en till mig och en till...mig! :)
Nu ska jag vara extra snäll mot min mage i ett par dagar, så jag dissade tacos hos en vän.
Inte för att all tacos är så illa.
De mjuka "skalen" är ju vete men de hårda är majs.
(Men kolla innehållsförteckningen på kryddan mm.)
Köttfärs är ju stekt och stekt mat är svårare för tarmarna att smälta.
Så jag gjorde mat för magen. :)
Jag kokade vatten med grönsaksbuljong och sen ovanpå det så ångkokade jag, fisk, (pangasusmalfile), morötter, broccoli och potatis.
Sen hade jag sallad till med blandannat avocado, fetaost, osv.
Jag är redan bättre i magen.
Pentasa supp varje kväll i några dagar behövdes. :)
Antingen var det att jag åt glutenfri pizza på pizzahut två ggr under en helg...
Beror på hur känslig jag är, de har ju vetestärkelse i.
Sen så vet man inte hur kebaben är gjord, om det finns gluten i.
Helgen efter pizzahut så åt jag ute på restaurang, jag beställde fläskfilé och den var jätte rosa....
Magbakterie?
Oavsett om det var magbakterie eller "allergi" så är ju min tarm fortfarande känslig.
Det tar minst ett år tar det tills den blir helt stabil.
I dag till middag blir det ångkokt mat, snällt mot tarmarna. :)
Som ni alla vet, som följer denna blogg, så har jag ju utvecklats i tanken.
Jag är mycket mer positiv i dag, skrattar lättare och analyserar inte så mycket.
Även då det gäller den fysiska biten och Ulcerös Kolit så är jag väldigt positiv och tar inte så hårt på saker och ting.
Även då jag har kommit långt med allt detta så finns det fallgropar....
I dag vet jag dock ett annat sätt att tänka och känna så när fallgroparna kommer så går det fortare att ta sig ur dem.
När jag gick i terapi så sa hon till mig att vissa saker kan man inte läsa sig till osv, hjärnan måste "lära om".
Sjukdomen har visat sig de senaste två veckorna tyvärr.
Så jag måste TVINGA mig själv nu att tänka extra positvt, ta reda på vad som triggade sjukdomen att visa sig.
Vad åt jag som var fel?
Eller är det för att jag har börjat hos en sjukgymn, vi jobbar med magmusklerna som folk ofta inte tänker på att de har.
De nedre, som sitter allra längst ned i magen innan låren.
Tarmarna är ju där...inte vet jag.
Jag önskar att det vore en person, sjukdomen, så jag kunde slå den jäveln riktigt hårt på käften!!
Flera gånger, slå, slå, slå, tills jag blir svettig!
Känner sån ilska emot den!
Försvinn och sluta att förpesta mitt liv!! :)
Vad jag äter.
I dag blev det:
Basmatiris
Strimmlat fläskkött som jag marinerade i olivolja, salt, grillkrydda, citronpeppar, pressad vitlök.
Under tiden köttet låg i marinad tog jag färsk broccoli och ångkokade det.
Jag gjorde en sallad med babyspenat, paprika, tomat, sugarsnaps, mozarellaost, olivolja, balsamvinäger, salt och citronpeppar.
Sen gjorde jag en sås på, cremefraiche, vitlök, hackade soltorkade tomater, salt och citronpeppar.
